tisdag 18 februari 2014

Har vi något vattentorn i Falkenberg?

Årskurs 3 gör ett experiment med vattentryck
I vårt vattentema fortskrider arbetet med att lära oss om vattnet i samhället. Hur kommer vårt vatten till våra kranar? Var tar man dricksvattnet ifrån? Vad är grundvatten? Hur fungerar ett vattentorn? Här finns mycket att ta reda på om vår egen närmiljö.
Elever i olika årskurser jobbar efter sin förmåga, och sina mål i läroplanen, med temat. Arbetet med vårt dricksvatten kopplas till både SO och NO, men även till exempel bild och svenska berörs. Vi jobbar mycket praktiskt med experiment och fältundersökningar och kopplar samman det vi gör nu i temat med det vi gjort tidigare.



Vi orienterar oss med hjälp av kartan. Var befinner vi oss, var finns vår skolskog, var rinner Ätran. Sedan kan vi prata om var dricksvattnet tas upp, var vattenreningsverket ligger. Ibland bor någon av eleverna i närheten av platserna vi talar om och då blir det lättare att orientera sig. Även om de yngre eleverna inte kan läsa kartan som en vuxen. När vi berättat om vattnets väg, här delvis med hjälp av grodan Svea från Vattenskolan, så är det dags att göra ett experiment.



Vi visar hur ett vattentorn fungerar med hjälp av en slang, en petflaska och en balja. Nu blir det lättare att förstå varför vattentornen är höga och byggs på en hög punkt i landskapet. Läs mer om vattentorn här.


Här provar vi att göra ett annat vattentorn. Först får eleverna ställa en hypotes. Hur kommer vattnet spruta ut genom hålen? Blev resultatet som vi trodde? Vi diskuterar resultatet. Jo då, flera hade tankar på att det skulle spruta kraftigast längst ner.


Hur var det då med vattentornet i Falkenberg. Ja, inte är det så tjusigt som svampen i Örebro. Här kan du se hur vårt torn ut. Kanske dags att göra något åt saken. Alla hade en tom mjölkförpackning med sig. Den fick de nu pynta och göra fin. Vi får väl skicka en bild på våra egendesignade vattentorn som lite inspiration till de som ansvarar för vårt dricksvattnet i kommunen.

Det det här är vad vi kallar snygga vattentorn!





Hertingforsens förvandling under hösten 2013

Under hösten har våra elever återbesökt Hertingforsen för att se hur naturvårdsarbetet framskrider. Förändringen blir tydlig när vi tittar på våra bilder. Nu är det snart dags att gå och titta på den nya gångbron och se det ser ut i å-fåran som var en skog för ett år sedan.

I somras var dammväggen fortfarande kvar och en tillfällig väg anlagd i å-fåran

I december kunde vi börja skönja hur det såg ut innan kraftverket byggdes på 1940-talet

När terminen började var det lite vatten som rann fram och botten hade täckts med sten och grus för laxen

Spännande att följa arbetet med att dämma ovan för den gamla dammen

Dammen rivs i augusti och september 2013
En liten rest av de forna kraftverksdammen


måndag 17 februari 2014

Så ett frö del 2


Hoppsan  - vad det växer! Vi sådde våra fröer den 6 februari och nu (den 17:e) är några redan närmre 30 cm. Nästa gång ska vi se till att sätta dem efter sportlovet. De gror ju snällt så det är bara att sätta nya om de hinner växa för mycket.
Det är bra att så både i glas och vanlig kruka. Då får barnen chans att se vad som händer under jord. Man ser tydligt alla delar och hur roten växer till och förgrenar sig. På Bioresurs hemsida kan du läsa mer om att experimentera med fröer.

Efter ett par dagar är ärtan på gång
sedan kommer bondbönan ett par dagar senare
Nu är det sportlov och ärtorna ränner iväg


Först lite försiktigt och sedan...
är de nästan uppe i 30 cm



Så ett frö


Förskoleklassen har använt en app där man bland annat får sätta fröer. Dags att omsätta detta i verkligheten och odla på riktigt. Vi kommer att följa vad som händer i våra krukor och glas. Bland annat mäta hur de växer, fotografera, rita och reflektera. Senare i vår ska alla få så egna fröer och ta med hem.

Först gjorde vi en tankekarta  -  "Vad tänker ni på när ni hör ordet frö?"
Tankar från våra sexåringar

Vi studerade ärtor och bönor under lupp
Vi sådde i jord och i glas med bomull och läskpapper

Kanske kommer det att se ut så här i våra krukor...

Fågelmatning

Nu har vi börjat med fågelmatning på skolgården. Vi har ett ganska ostört buskage utanför bildsalen där vi hängt upp våra fröautomater. Detta är också ett sätt att öka den biologiska mångfalden på vår skolgård. Det kan ta lite tid innan fåglarna lärt sig att här serveras mat, men redan nu kommer pilfink, talgoxe, blåmes och skata på besök. Här kan elever och lärare använda fåglar i undervisningen. Det behöver inte bara gälla att inom biologin lära sig några vanliga arter i närmiljön - utan det kan användas för måluppfyllelse i bildundervisning, svenska, matematik (till exempel tabeller och diagram) och så vidare.
Talgbollar gillas av både mesfåglar och hackspettar

Pilfinken äter gärna av både solros- och hampfrö


En suddig blåmes syns genom fönstret


En fågelplansch underlättar artbestämningen.
En OBS -bok ska det också finnas för att skriva upp vad vi ser